SKIVRECENSION: Electric Alice – At The Funeral Home

Jag bestämde mig för att gå upp ganska tidigt, häva en mugg kaffe och börja lyssna redan på morgonen. Grymt besviken satt jag i mjukisbyxor och surade över det här dåliga bandet och att jag fått lov att skriva om dom. Provade igen vid lunch, nu hade jag av någon anledning hunnit vänja mig vid soundet. Kanske ”At The Funeral Home” är en skiva som växer på en? Provar än en gång på kvällen. Nja, det är väl helt okej men långt ifrån riktigt bra.

Stilen beskrivs som ”ösig och svängig poetisk rockmusik” med influenser främst hämtade från 1960- till 1970-talets rock med trevliga inhopp av bongotrummor, stråkar och blås. Ösigt skulle jag då rakt inte kalla det. Skivan börjar väldigt segt, låter ganska likt The Afghan Whigs fast med en betydligt mörkare sång. Dock är den rätt falsk och även om det kanske just är meningen på låtar som t.ex. ”Stay Lover Stay” så kommer jag inte ifrån att det låter just väldigt falskt och inte speciellt trevligt.

Tröttsamt gitarrplinkande fram till femte spåret, ”Johnny Brutal” som är lite rockigare och därmed inte automatiskt bra men betydligt mycket bättre. Efter ”Berlin” kommer en till lugn låt som börjar rätt bra och är trevligt arrangerad med stråkar men fortfarande inte tillräckligt för att höja betyget.

Avslutningsspåret ”Ronnie Jones” är också en rockig dänga och jag kan inte förstå att bandet inte hållit sig mer åt den stilen eftersom det enligt min slutsats är vad de gör bäst. Skivan har ett par godbitar men i helhet är det inte tillräckligt för att ens låta medelbra i mina öron.

Fan, ”Johnny Brutal” hamnar i min Spotifylista i alla fall.

Recension Av Jens Wahlström 02 jul 2012 20:19