Den amerikanske supergruppen Down bjöd upp till dans, kan man säga. Under "Loosing All" bryter helvetet loss - Keenan och Windstein lägger giftiga riffs över Bowers bombastiska trummor. Phil Anselmo är aktiv under hela showen, pratar gärna i mellansnacket och sjunger humoristiskt på Ghosts - Elizabeth. Energin smittar av sig ordentligt på publiken som hoppar sig svettig.
Men spelningen har även ett mer emotionell inslag. "Lifer" tillägnas den bortgånge Dimebag Darrell, den tidigare Pantera-gitarristen som mördades 2004. Därefter spelas "New Orleans is a dying whore" som känns väldigt slipad och i-ditt-ansikte.
SÄMST: Down förtjänar en bättre plats på spelschemat
BÄST: Temptation’s wings - Kändes som marken skakade.
BETYG: 5/5
| Recension Av |
| Recension Av Alex Liljeblom, 21 maj 12:59 kommentarer |
| Av Andreas Andersson, 15 apr 08:57 kommentarer |
| Av Moa Enermo, 11 mar 10:12 kommentarer |
Författare:
Christian Erickson
Recension, Publicerad: 13 jun 08:51
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå
Länk till artikeln: