Bild tagen av Anette Jansson-Bougt. 

Fler bilder

Therés Stephansdotter Björk - En blytung författare

Vad var det som fick dig att börja skriva en sådan cool barnbok om jack?

En dag när jag stod i duschen insåg jag att det inte fanns någon hårdrocksbarnbok. Jag började genast googla för att se om jag verkligen hade rätt. Efter mycket sökande vågade förlaget påstå att det är världens första hårdrocksbarnbok. Något som ännu inte motbevsisats.
Kanske personen som kom på osthyveln också undrade varför ingen gjort det förr.

Allt har sin tid och en hårdrocksbarnbok ligger ganska rätt i tiden. Att nå ut till de som svarar "jag lyssnar på allt utom hårdrock" på frågan om vad de gillar för musik kommer alltid att vara svårt. Man har valt att sätta på sig skygglappar. Det är förmodligen de som är eller blir föräldrar som tycker att barnen ska lyssna på artrister som sjunger hur viktigt det är att vara populär istället för dem som sjunger om vänskap, gemenskap, styrka och mod.

Jag har läst en hel del barnböcker när jag jobbat med barn tidigare. Jag såg ett hål i barnlitteraturen som handlade om musik. Jag tyckte det hålet behövde fyllas och insåg att jag kanske var rätt person att fylla just hårdrockshålet och gjorde ett försök. Sedan ett till. Snart ännu ett.


Vad fick du för reaktioner när du presenterade din idé för första boken?

Det hela var lite surrealistiskt så exakt reaktion kommer jag inte ihåg, men förlagschefen gav intryck av att vara odelat positiv till idéen. Jag fick prova att skriva för att han skulle se att jag inte var helt oduglig sedan rullade det bara vidare. Det är kanske inte helt vanligt att man som opublicerad författar-wannabe presenterar en idé utan att ha manus. Men i mitt fall lyckades jag sälja in min idé så pass bra att det bara var att tuta och köra som en lycklig italienare.

Har du själv som liten varit intresserad av hårdrock och dess kultur?

Jag minns att mina första idoler var Herreys med sina gyllene skor, inte så hårdrock. Europe var det klart att man lyssnade på men min mer formade musiksmak kom nog inte förrän på gymnasiet när jag var 16 och träffade min dåvarande pojkvän som var i gränslandet mellan hip hop och hårdrock. Det var det senare han gled in på och så även jag.
Jag gillar musik med känsla och budskap. Jag är en sucker för kontraster och intelligenta och nyskapande eller livskritiska texter, vilken slags musik det än må vara. Men sådant har jag ofta funnit i just hårdrock och metal. Kanske inte så mycket i den mer klassiska hårdrocken, men sköna och trallvänliga låtar är det verkligen inget fel på heller. En bra låt är en bra låt och kan vara för ett helt annat syfte än att föra fram ett djupare budskap än just njutning. Jag kan säga att jag är väldigt långt ifrån att säga att "jag lyssnar på allt utom hårdrock". Jag kan snarare säga att "jag lyssnar på alla utom de som lyssnar på allt utom hårdrock".




Själv har jag läst första boken om Jack och i andra boken har du haft samarbeten med några svenska rockstjärnor. Stämmer det och vilka är de? (på omslaget pryder snowy shaw om jag inte har fel?)

Till första boken skrevs en låt vars musik gjordes av Fredrik Hermansson, fd keyboardist i Pain of Salvation. Jag skrev texten med dagismetal och lättillgänglighet i tanken och sedan spelades den in med hjälp av Fredrik, Johan Hallgren (fd gitarrist i Pain of Salvation), Simon Andersson (basist i Darkwater) och Léo Margarit som är trummis i Pain of Salvation. Jag frågade även bandet Hellsongs, som gör (gjorde) Lounge Metal, om de ville vara med på ett hörn. Därför finns de med i slutet av boken.
Till andra boken ville jag ha någon verklig figur att bygga det hela kring. Snowy Shaw uppenbarade sig i mina tankar som helt och hållet klockren. Se bara på karln, han är som gjord för att illustreras! Jag är väldigt nöjd med hur min illustratör Andreas Bergqvist fångade honom och Snowy själv säger att han alltid drömt om att bli seriehjälte. Dessutom frågade jag Crucified Barbara om det var okej för dem att vara med. Jag ville ha lite mer girlpower i boken förutom Jacks bästa kompis Alice. Jag är väldigt glad för att de svarade ja och nu gillar boken skarpt.
Det är alltid lite läskigt med vad folk ska tycka och då speciellt inblandade personer som man inte känner så väl. Även tatueraren bygger på en riktig person. Han är den tatueraren jag går till och finns i Gävle, när han inte är i Metallien det vill säga;)


Har responsen varit olika på grund av, om de redan är inne i rockens spår, eller om en vanlig dödlig som läst den?

Jag har tyvärr inte hört så många röster från vanliga dödliga, vad jag vet. Jag har svårt att tro att inte väldigt många har en liten rocker inom sig. Jag skrattade för mig själv när jag såg på "Så mycket bättre" och Ledin och E-type rockade loss och gjorde metaltecknet. Hårdrocken finns i folkhemmet även om vissa hem har ett skydd av kevlar mot allt som är distat eller klätt i nitar.

Jag skulle gärna vilja höra röster från de som inte är så inne på hårdrock. Böckerna är så mycket mer. De är skrivna för att ge både barnen och föräldrarna en rolig lässtund tillsammans. De handlar om hörsel och hur man skyddar den, om mod och vänskap men utspelar sig i en rockig miljö. Dessutom skulle det vara helt underbart att höra vad barnen själva tycker. De får sällan en egen röst.


Berätta lite om hur/om de två böckerna är sammankopplade, har handlingen i första och andra boken någon koppling?

Den första boken är fristående men skurken från den kan dyka upp i den andra. Det är därför bra att läsa dem i ordning även om det förmodligen går att läsa den andra ensam.

I den andra dyker det dock upp en cliff-hanger till nästa bok och storyn slutar inte. Där är delarna inte lika fristående. Kanske har jag målat in mig i ett hörn med att redan ha satt ramarna för nästa bok, men jag ska göra mitt bästa för att föra storyn vidare i det magiska sagolandet Metallien.

vad eller vem fick dig att få idén om att skriva något så nytt som en bok om hårdrock som är riktad till barn (även oss som inte tänker växa upp)?

Jag fick den idén av mig själv och den kommer nog från flera olika faktorer. Jag har jobbat med barn, jag gillar böcker och jag lyssnar på hårdrock. En dag slog jag ihop händer och fötter och vips kom idéen upp i huvudet. Jag är långt ifrån först med att göra hårdrock barnvänlig. Det bör understrykas att det inte handlar om hårdare former av metal, det får barnen upptäcka på egen hand om de vill. Jag tar in delar av hårdrocken som redan fungerar för barn och gör min egen sak av det.
Det finns även väldigt mycket interna skämt och skämt som de vuxna nog kommer att tycka är roliga men som går barnen omärkta förbi. Tanken är ju just den att böckerna ska vara roande för barn och vuxna, på lite olika nivåer. Och låt oss vara ärliga, många hårdrockare är väldigt bra på att bejaka sitt barnjag, vilket jag tycker är toppen!


Hade du svårt att få något förlag att trycka boken?

Jag gjorde en praktik på ett kontor som bland annat delades mer Kalla Kulor Förlag. Jag föreslog idéen för Hans-Olov som är chef där och sedan var det igång. Så för att svara på frågan: Nej. =)


I somras minns jag att du hade en boksingering på Getawayrock festival (som jag tyvärr missade)
har du haft fler liknande signeringar?

Nej tyvärr var det den enda det året. Jag hoppas dock på att kunna vara på Sweden Rock Festival där boken i alla fall såldes förra året. Jag planerar även att åka upp på Getaway igen. Nu finns två böcker att signera så kan nog bli riktigt skoj. Hoppas självklart på många besökare.
Jag kombinerar även besöket med att fota eftersom att jag även är frilansfotograf, då främst inom musik.



Du har skrivit och släppt två böcker om jack, kommer det fler med Jack eller har du andra planer på liknande böcker?

Jag har skrivit en barnbok tidigare om en gatupojke i Brasilien. En historia som kom till när jag bodde där några månader. Det är dock inget som jag skickat till något förlag. Samma sak gäller en ungdomsroman som också den genomsyras av musik och där idéen om låttilar som kapitelnamn kom ifrån. Jag skulle även vilja skriva en spänningsroman om byn där jag kommer ifrån.

Mycket planeras men först blir det en Jack 3 som går under arbetsnamnet "Jack och Tidvävarens Saga" vilken bygger på en låt av Pain of Salvation. Dessutom har jag eventuellt ett annat, ännu hemligt, projekt på gång. Jag kan säga att det innefattar hårdrock och någon med väldigt stor kunskap i ämnet.

Och slutligen, hur känns det att få alla denna häftiga respons av de rockartister som läst den och uttryckt lovord om den?

Det är svårt att beskriva. Det bubblar till i magen och hjärtat blir mjukt, varm och fluffigt. Det var ett väldigt popigt svar och inte alls så hårdrockigt så jag gör ett nytt försök. Det är som en skön tatueringsnål skapar konst på min kropp samtidigt som någon spelar sköna riff på en distad gitarr.
Nej men ärligt är det helt fantastiskt. I både bok- och musikbranschen tycker jag det är viktigt att man stöttar och hjälper varandra. Speciellt om det handlar om något man verkligen tror på. Jag lyfter mer än gärna fram sådant jag tycker ska få mer plats och blir oerhört tacksam och glad om andra gör detsamma.

Vad gäller recensionerna försöker jag ta till mig och lära mig av kritiken, som på både gott och ont är ganska fåordig. Jag får väldigt mycket styrka i de lovord som sägs. "Tolkien i hårdrocks-t-shirt" eller "En UNDERBAR bok skriven med väldigt mycket kunskap och en väldig stor dos kärlek" är två av de saker som sagts som är svåra att greppa. Det senaste sas i TV på Gomorron Sverige i somras. Jag kan fortfarande inte förstå det när jag ser på klippet. Jag bara ler. Jag hittade även ett klipp där en hårdrockare läser upp boken för barnen. Helt underbart!


Jag och hela Rocksverige.se tackar Therés för en mycket givande frågestund.

Av Hampuz Nilsson 21 dec 2011 23:45