Rocksverige.se presenterar Ki

Två gånger har jag sett Ki och de gör ingen besviken.
Ki är Ki, så enkelt är det. Starkt, tungt, underbart.

Ki spelar en tung, melodisk metal där musiken kommer i första hand och ges möjlighet att flöda i stora, härliga toner som ger en stabil grund till sången.Lite udda är att Ki har två sångare (Erik & Markus). Markus lite mer finstämmiga röst och Eriks kraftfulla, lite råare röst står aldrig i konflikt till varandra utan de samspelar med varandra på ett sätt som gör varje låt till en stor musikupplevelse. Per vet precis hur han ska locka fram tonerna ur keyboarden på rätt sätt och med absolut rätt känsla, Jonas utgör, med sina trummor, själva berggrunden de står på och han gör det bra, tveklöst jäkligt bra.

Jag tog mig till det lilla samhället Nässjö och sökte upp killarna i deras rep-lokal.
När vi satt och pratade var ordet diciplin något som kom upp flera gånger. En av killarna sa att det säkert lät trist när de pratade om diciplin, men det är den som gör dem så samspelta och proffsiga och jag beundrar denna diciplin för utan den skulle det inte låta så underbart och den harmoni de ger med sin musik skulle inte infinna sig om det inte flöt på så vackert. De är enormt diciplinerade när de, två gånger i veckan, träffas och repar. De träffas för att repa, inte snacka och det var så uppenbart att det är så de vill ha det att jag nästan kände att jag störde. Men killarna var roliga, trevliga och så charmiga att samtalet trots allt flöt på lätt.

Allt killarna gjorde på den förra plattan "Long Lost But Beloved" var helt enkelt rätt. Även om det skiljer sig en hel del mellan låtarna och plattan känns lite spretig är varje låt rätt för ingen låt hade kunnat hade kunnat göras annorlunda och ändå varit Ki.
Det som ändå håller plattan lite samman är att alla låtar, på ett eller annat sätt, har saknad som grund, saknad av någon eller något som nu bara finns kvar i våra hjärtan.
Det känns fräscht att Ki mer eller mindre hoppat över de annars nästan obligatoriska trum- och gitarr solona, som så många andra band lägger in i så gott som varje låt. Här bär istället det ena instrumentet fram ett annat och som i sin tur bär fam en röst vilket utgör en, snudd på, perfekt harmoni.
Jag slits mellan låtarna på plattan. "Please accept my soul" är en stark låt, "Within you or without" är otroligt finstämmig och vacker. "Fragile Angel" är medryckande, vacker och enormt stark, "Seasons Change Pt.1" börjar vackert och finstämmigt men går över till något maffigt, "Seasons Change Pt.2 har en jäkligt stark text. Kort sagt, jag hittar ingen favorit för det är bara toppenlåtar, var och en på sitt sätt.

Mig förvånar det att Ki inte har "nått ut" mer för de har verkligen alla förutsättningar för det. De har under sina 3 år ihop mest spelat i Jönköpings län, som killarna kommer från. I tävlingen Rockbron vann de, 2010, juryn pris för Bästa Liveakt och trots att jag inte var där måste det ha varit välförtjänt känner jag efter att ha sett Ki på scenen vid två tillfällen, för scennärvaro har de verkligen och förmågan att få med publiken och de ger allt oavsett hur stor eller liten publiken än är. De spelar där dom blir ombedda men de är usla på att fixa spelningar själva, berättade killarna.
Här kan alltså klubbar, festivaler osv göra ett riktigt klipp.

En ny platta är på G. Den kommer att heta "December 18. I am dead" och släpps givetvis 18 december i år. Den kommer att vara mindre spretig utan istället mer genomtänkt berättade killarna för mig och tillade att den kommer att innehålla mycket energi, mörkare än på "Long Lost But Beloved" tycker de själva. Nu har de hittat sin stil och det kommer vi att märka av när vi hör den nya plattan.
Killarna i Ki använder sig av ordet "Kiefiera" om sin musik och stil. Erik försökte förklara det för mig som soundet, själva låtuppbyggnaden med två sångare, själva känslan vid låtskrivandet. Mörkt, melodiskt och lite av den princip Ki bygger sin musik på helt enkelt.
Jonas förtydligar med att säga att det har blivit så självklart vad som är soundet hos Ki. Vår identitet "Kiefierat".

Stort tack till killarna i Ki för ett par timmars trevliga samtal och framförallt för att vi får uppleva deras härliga musik.

Rocksverige.se ser fram mot att höra och se mer av Ki inom snar framtid.

Mer bilder: Länk: lk.hogsby.net

Spelschema hos Harry B James: