Holerica intervju och KB

Holerica kommer från Skånes mörkaste gränder, Malmö, Genarp och Lund.

Halv tio, en och en halv timme innan Holerica skulle stå på scen bjöds jag (och min kollega) på en mycket trevlig och givande pratstund uppe i logen på övre våningen av KB.
Bandet består av sju medlemmar totalt (+ Fredrik Rosdahl från Wasteland Skills på vikarierande bas). Holericas kompletta lineup är Emelie Reboira på kvinnlig sång, Andreas Lindulf på Bas, bakgrunds sång/Growl, Mikael Wiberg på Gitarr, Henrik Johansson på Gitarr,growl, Mats Nielsen bakom trummorna och Jonatan Dahlgren vid Keyboarden.

Bandet grundades år 2003 och kom upp på scen först 2009. Den nuvarande lineupen bildades av kontakter, skola, audition, och en ex-flickvän. Holerica var till en början inte lika tungt och hårt som de är i dag, utan de har växt sig med medlemsbyten och med tiden då alla i bandet velat lira tyngre hårdrock. ”På så sätt har det kommit naturligt” säger Mats. Andy (Andreas) tillägger att han tycker de började bli tyngre när han kom med i bandet med sina thrashrötter.

Bandet är överens om vilka andra artister de vill jämföra sig, Soilwork och Within Temptation är dem förstnämnda utan någon tvekan. De tillägger även band som Bullet For My Valentine och Evanescence. I detta kan man summera till ett jävligt tungt sound, tänk Soilwork med Within Temptation och Evanescence sång.

Under tiden bandet funderar på den svåra frågan, vilken låt de tycker bäst om och spelar helst live så signerar bandet två tröjor till vinnaren av deras tävlig som de hade för ett tag sedan (att designa deras första T-shirt). Efter lite funderande så svarar Henrik- Don't Ask Me Why. Den är både rolig att spela och så är det den låt de har lagt ner mest tid på, tycker han. Jonte och Emelie enas om att deras favorit är Days Of Insanity. Jonte förklarar att den är låten som fångar bandet i en helhet. Den har melodierna, refrängerna och det lugna till de brutala, vilket även Andy håller med om. Men enligt honom så har han lagt ner mest jobb och är mest nöjd med Calm Before The Storm. Han motiverar detta med att det inte finns något andningsrum i refrängen och med det blir de ett jävla röj i låten.
Mellan det seriösa snacket så får vi veta att Jonte från början spelade ko-klocka i låten Dont Ask Me Why. Hela gänget bryter ut i skratt men det här var sant. Då Andy imiterat Jontes förra plats i låten som ko-klockist fortsätter vi med att ta reda på vilka som är genierna bakom musiken. Micke svarar att det för det mesta är han och Andy som gör musiken, men att Jonte och Andy skriver lyriken till låtarna. Alla har sin medverkan på låtarna då låten ändras från noterna tills låten kommer in i replokalen.

Men vad var de som fick Holerica att ha en Kvinnlig lead-vocals? Mats förklarar att de ville ha en större och bredare publik. Jonte och Andy instämmer och säger även att idén var att ha det vackra med det brutala. Jonte påpekar även att det har gjorts förr men kan göras bättre.

Vi gick vidare med lite snack om Andys skadade tumme, vilken han hade klämt i mellan två tunga föremål på sitt dagliga jobb. Nu har han en spricka i tummen och kan därför inte spela basen i kväll.

Namnet Holerica uppkom ifrån det tänkta namnet Cholerical Tones. Då Micke hade gjort en logga med namnet och använde bilden som visnings bild på msn syntes bara bokstäverna Holerica. Efter det så bestämde bandet sig för att bytta namnet till Holerica. Loggan med H:et kommer ifrån en triballram som Jonte och Andy målade om till ett H.

¤ Har Holerica något planerat album, singel eller inspelning på gång?

- Det går långsamt men vi har en kille nu som ska hjälpa oss med inspelningarna, säger Jonte.

Andy påpekar även att de kommer förhoppningsviss något nytt inom någon månad.

¤ Hur långt vill ni komma med Holerica?

- Vi ska bli störst! svarar Jonte bestämt.

Sedan så tonar han ner det med att bandet satsar på att nå så långt de kan och sätter nya mål ju längre de kommer. Andy till lägger att detta årets mål var att spela på just KB.

¤ Vad vore er Drömspelning?

Emelie berättar för oss om sin dröm att vara back up sångerska till Amy Lee i Evanescence. De andra i bandet drömmer om att spela med vilket stort band som helst, då de kommer ut till större publik.

¤ Vad handlar Holerica’s texter om?
- De är en kombination av känslor, upplevelser och fantasi, förklarar Andy.

¤ Hur ser ni på er publik?

- Vi i Holerica är väldigt beroende av publiken, om de är många som kommer på våra spelningar så blir vi mer taggade och har roligare, svarar Andy.

Jonte tilläger:

- Även på vår hemsida, när de är fler som är inne och kollar oss blir allt mycket roligare.

Vi avslutar vår trevliga pratstund med att ställa Holerica i en ring och vråla allt vad de kan, SKA VI VINN! JA!


Spelningen blev som förväntat den bästa hittills. Med både tunga, snabba, slöa, brutala och vackra låtar. Öppningen var stark med låten Calm Before The Storm, en låt som dundrar på från början till slut. Även i publiken hettade det till. Folk startade mosh pit, headbangade och de som kunde sjöng med i låten. Utan någon förvarning så körde bandet vidare med Don't Ask Me Why. Låten är tung och snabb med en ett growlande FUCK YOU! i refrängen. Nu hade Holerica fått i gång hela KB i rörelser, ca 400 -500 personer. Publiken var väll uppvärmda inför den obligatoriska balladen Tears. Emelies och Andys röster tars fram till det maximala i denna vackra duett med en monolåg som Jonte sköter.

Balladen fick även de som vanligtvis inte lyssnar på den tunga hårdrocken att stanna upp och förlora sig i tankarna, till dess när låten tog slut och Mats slog igång nästa låt, Pain. Låten sätter sig på hjärnan direkt, vilket resulterade i att fans som följt bandet till finalen sjöng med från början till slut. Sista låten för kväll blev som alltid Days of Insanity, vilken avslutades med ett röj långt ifrån vad de övriga banden lyckades med. Låten går igång med ett väldigt snyggt keyboard intro som peppar upp både bandet själva och publiken till 210 %.


Tyvärr så gick inte Holerica vidare till Sverige finalen, vilket var oväntat bland deras fans. Bandet som kammade hem första priset var Sensei.

När Holerica hade packat ner sin utrustning träffar vi dem igen och fick några slutliga ord av Jonte. Han förklarade att målet var att komma till KB, sedan var resten bara en bonus. Så bland bandet var de inga dystra miner. Efter några minuter var de igång och efterfestar för ett bra gig.

¤¤¤¤

Om du inte vill missa det Stockholm missar, gå in på www.Holerica.com och leta upp närmsta spelning .

Recension Av Hampuz Nilsson 19 maj 2010 13:33