Fotograf: Kaz Andrew@flickr 

Rock, bergsprängare och tunga Ghetto-svennar

Jag är själv ingen ”rocker” direkt, även om jag självfallet lyssnar på en del låtar. Uppväxt på Södermalm så blev hiphoppen den självklara vägen in i musikens värld. Alla lyssnade vi på den, hängde med bergsprängaren på parkeringar likt riktiga ”ghetto-svennar”. Vi såg på ghettofilmer och var allmänt rätt hårda, tyckte vi själva. Att säga att man lyssnade på något annat än 2pac eller NWA var förenat med mobbing. Sen att vi alla hade varsin cd med Backstreet boys hemma, gömd i någon låda, var en helt annan sak. Vi var hårda, jävlar vad vi var hårda!

Så här på senare år när man släppt stilen, släppt kläderna och det allmänt larviga beteendet så ser man på musiken med hela andra ögon. Älskar fortfarande hiphop och kommer nog alltid att göra, men man är inte så ensidig som man var när man var yngre. Exempelvis förstår man nu hur mycket musikgenrerna hänger ihop, speciellt hiphoppen och rocken. Jädrar vad rappare lånar hela slingor refränger från rocken. Jay-z är en av dem som kanske gjort det mest och bäst. Framförallt har han använt den tunga elgitarren, rockens kanske klaraste signum, i sina låtar. Vem älskar inte låten ”99 problems” med den fruktansvärt tunga gitarren och de stenhårda trummorna som bara slamrar i bakgrunden. Eller varför inte P diddys ”badboys 4-life”? Riktigt tunga låtar båda två!

Rocken har alla elementen som gör musik bra. Rock går att göra i tusen olika tappningar, från klassiskt till hård hiphop. Och det låter alltid bra! Det berättar om rockens mångsidighet.

Har ni inte märkt detta innan så är detta en grymt stor hyllning till denna mångsidiga musikgenre, till alla er som vart ”rockers” sen barnsben. Jag kapitulerar, höjer hatten för den ultimata musikstilen. Och det är fan inte illa att få den credden från en kille som för tio år sen stod med för stora byxor, munkjacka och kepsen på sned och lyssnade på 2pac på en parkering.

Krönika Av Oraklet 12 apr 2010 13:28